Hoppa till huvudinnehåll
Sjukt barn i sin säng

Videostöd för prehospital bedömning av barn

Detta projekt syftar till att testa och utveckla bedömningar av barn med hjälp av videokommunikation mellan Sahlgrenska ambulanssjukvård och Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus (DSBUS). Förhoppningen är att genom videokommunikation mellan ambulansen och barnakuten DSBUS möjliggöra en högre precision i den prehospitala bedömningen av barn upp till 16 år. Med hjälp av video kan specialistkompetenser nyttjas i högre grad vilket skulle gynna beläggningen på barnakuten genom att fler barn kan behandlas i hemmet alternativt hänvisas till rätt vårdnivå.

Stöd för ambulanssjuksköterskor som ska göra bedömningar av patienter som inte anses vara i akut behov av sjukhusvård sker idag genom telefonsamtal med specialistkompetens på sjukhus. Att göra säkra bedömningar över telefon i prehospitala sammanhang är en sedan länge välkänd utmaning.

Barn (0-16 år) har mindre behov av ambulanssjukvård än vuxna, vilket gör att ambulanssjuksköterskor har begränsad erfarenhet av att göra kvalificerade bedömningar av när sjukhusvård behövs för den här patientgruppen. Det är också en diversifierad patientgrupp, vilket påverkar både bedömning och behandling. En stor andel barn övertriageras, det vill säga att de bedöms ha ett större vårdbehov än vad man senare upptäcker. De transporteras till akutmottagning för bedömningar som i stället skulle kunna utföras i hemmet. Motsatt problematik uppstår vid undertriagering då man för barn som hänvisas till egenvård eller vårdcentral behöver kalla på ambulans igen eller besöka barnakuten.

Genom att använda ett videostöd skulle bedömningsstöd via telefon kunna utökas med ett visuellt medium som ökar möjligheten till en effektiv och korrekt bedömning. Genom att ge personal med specialistkompetens tillgång till ett visuellt verktyg skulle de i högre grad kunna bekräfta beskrivna tillstånd, bedöma patienters beteende och förmåga bättre samt enklare upptäcka avvikande kliniska fynd. Här finns stor potential att utnyttja ambulanssjukvårdens och barnakutens resurser bättre. Dessutom kan sjukhusmiljön och ambulanstransporten kan vara en traumatisk upplevelse för ett barn och barn som har särskilda behov kan påverkas av det under lång tid framöver. För det enskilda barnet är det därför viktigt att undvika onödiga transporter.

 

Bakgrund

Unikt för ambulansen är att man möter människor i vitt skilda åldrar, med olika medicinsk bakgrund, olika tillstånd och allvarsgrad och dessutom i många olika miljöer där patienterna finns. Barn som blir akut sjuka eller skadade handläggs på en särskild akutmottagning inom Sahlgrenska Universitetssjukhusets organisation där man har specialistkompetens för just denna patientgrupp.  

En avhandling från 2021 (Magnusson 2021) beskriver att barnpatienter inom ambulanssjukvården endast utgör en liten del av den totala ambulanspopulationen i Göteborg, men kan vara svårare att bedöma.
Magnusson jämförde prioritering och bedömning mellan ambulanssjukvården SU mot den prioritering och bedömning som följer på DSBUS. Magnussons studie som bygger på 390 barnpatienter som transporterats med ambulans till DSBUS visar att man både under- och övertriagerar pediatriska patienter prehospitalt. Av de 390 patienterna sändes 64 % hem efter bedömning/behandling av sjuksköterska eller läkare och 42 % behövde inte behandling på akutmottagningen. Det innebär att 27 % av alla patienter som kom in till barnakuten med ambulans sannolikt inte behövde behandling överhuvudtaget.  

Statistik från barnakuten visar att av knappt 59 000 besök på akutmottagningen på DSBUS under ett år anlände 1914 med ambulans. Baserat på resultaten i Magnussons studie skulle det handla om cirka 520 barnpatienter som istället kunnat behandlas av ambulanspersonal på den plats där de hämtades.

På grund av de stora utmaningarna med att bedöma barn prehospitalt och också det höga trycket på barnakuten som med begränsad kapacitet och begränsat antal vårdplatser är det viktigt att barnakuten i så stor utsträckning som möjligt endast behöver ta emot patienter som verkligen är i behov av en högre vårdinsats. Det finns redan en etablerad “bakre stödfunktion” mellan ambulansen och akuten, vilket innebär att ambulanssjuksköterskan kan ringa in till akuten och få stöttning i sin bedömning när osäkerhet uppstår. Denna funktion är när resurserna finns tillgänglig under dygnets alla timmar och bemannas mellan kl. 07-22 av ledningsläkaren och övrig tid av en ledningssjuksköterska. En uppskattning är att man tar emot ungefär 5 samtal från ambulanser per dygn.

I och med omställningen till “Nära vård”, där målet är att flytta ut allt mer vård från sjukhusen ut i hemmiljön, ökar behovet av nya lösningar, strukturer, verktyg och arbetssätt för att lösa framtidens vårdbehov. Möjlighet att genomföra en videobedömning redan i hemmet tillsammans med specialist på sjukhuset, kan vara ett sätt att effektivisera vårdflödet samtidigt som patientsäkerheten ökar. Behovet av det mänskliga mötet ska inte förminskas, men genom att addera videostöd skulle specialistkompetensen få ett större användningsområde. Videostöd kan bidra till att överbrygga enkla missförstånd och missuppfattningar, vilket också kan öka patientsäkerheten. 

Genom att redan i hemmet kunna göra en utökad bedömning av läkare eller sjuksköterska kan man lägga upp en mer underbyggd plan för barnets vårdbehov och behandling kan påbörjas redan på plats. vilket kan innebära en avlastning för akutmottagningen. Det kan också öka patientsäkerheten i de fall då tidig behandling är kritiskt. 

I det här projektet arbetar PICTA tillsammans med Ambulans och Prehospital Akutsjukvård (område 6) och Akutmottagning Barn (område 1) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

FAKTA OM PROJEKTET

Finansiär: Innovationsplattformen, Västra Götalandsregionen 
Projektperiod: 2023
Beviljat belopp: 800 000 SEK