VaLs - Videoassisterade 112-samtal för tillgänglig och jämlik vård
VaLs-projektets syfte är att genom videoassisterade 112-samtal från inringare till larmcentral bidra till en mer jämlik, effektiv och patientsäker vård. Trots att förstudier, pilotprojekt och internationell forskning visar på att det ger klinisk nytta och har en positiv effekt på patientutfall används videoassisterade 112-samtal fortfarande inte i de flesta av landets regioner. Därför är ett av målen att utföra en bred implementering, strukturerad utvärdering samt vidareutveckling av mobiltelefonens IoT-potential för larmsamtalet.
Behov och nytta
Projektet fokuserar på det larmsamtal som äger rum när en person som är i akut behov av vård eller någon i dess närhet ringer 112. Fyrtiofyra procent (cirka 500 000) av alla samtal till 112 handlar om någon typ av vårdbehov. Av dessa är det 20-30 % som hänvisas till annan vårdnivå än ambulans. Prioritering av patienter och resurser är viktigt, eftersom de mest tidskritiska fallen måste få hjälp snabbt av ambulans. Mindre akuta fall kan i stället hänvisas till egen transport till sjukhus eller annan vårdnivå, exempelvis vårdcentral, närakut eller hemsjukvård. Under åren 2016-2022 har 112-samtalen ökat med cirka tjugo procent. Larmoperatörens bedömning av patientens tillstånd är helt avgörande både för att varje individ ska få rätt vård och för att de akuta vårdinsatserna ska räcka till.
Svårigheter med telefonbaserad bedömning
Hos majoriteten av landets regioner är det inringarens muntliga beskrivning som är larmoperatörens enda bedömningsunderlag. Telefonbaserad bedömning är känd som både utmanande och bristfällig. Det är så lite som runt 10 procent av de patienter som larmoperatören bedömt och larmat ut som “prio 1” (högsta akuta prioritet) som får samma prioritering av ambulanspersonal på plats. En telefonbaserad bedömning blir också särskilt svår att göra när det finns språk- eller talsvårigheter, funktionsnedsättningar som exempelvis medför tal- eller hörselnedsättningar eller när inringaren är påverkad av hög ålder, förvirring, sjukdom, smärta, chock, stress eller droger. Detta leder leder dagligen till både över- och underprioritering av ärenden.
Användning av video i larmsamtalet skapar nytta på flera olika sätt:
- Patienten eller den som ringer in får bättre möjlighet att göra sig förstådd och på ett bra sätt förmedla sin egen eller någon annans situation och behov oavsett exempelvis språksvårigheter eller andra kommunikationsbarriärer.
- Larmoperatören får ett rikare underlag för bedömning av tillstånd och vårdbehov, det blir lättare att uppfatta situationen och sammanhanget korrekt och i slutänden att bedöma vilka resurser som krävs, som till exempel ambulans, bedömningsbil, psykiatriteam eller assistans i vårdinsatsen från polis eller räddningstjänst). Det i sin tur leder till att de kan uppleva en ökad trygghet i sin bedömning.
- Från verksamhetens och regionens perspektiv kan det bidra till en effektivare användning av vårdens resurser med sjukvård på rätt vårdnivå i de kommande leden samt säkerställa att det finns tillgängliga resurser för de mest akut sjuka patienterna. Det bidrar också till en ökad resiliens i kapacitet och beredskap i både den dagliga driften som i den särskilda händelsen.
- Ur ett samhällsperspektiv kan en effektivare användning av vårdens resurser bidra till en mer ekonomiskt hållbar vård. Att öka människors tillgänglighet till vården oavsett förutsättningar och förmågor kan leda till en mer jämlik vård. Dessutom kan en bred nationell implementering bidra till snabbare och mer korrekta lägesbilder i kris- och katastrofsituationer, vilket kan minska risken för desinformation och felaktiga beslut i informationskritiska lägen.
Stort intresse från de flesta regioner
Videostöd från inringare till larmcentral hade vid projektets början gradvis införts med goda resultat i fyra av landets regioner; på Sjukvårdens Larmcentral i Region Uppsala, Region Sörmland, Region Västmanland samt Västra Götalandsregionen. Intresset för arbetssättet har hela tiden varit mycket stort hos majoriteten av landets regioner, men det är få som upplever att de på egen hand klarar att genomföra införandet. För att underlätta och påskynda för dessa regioner att införa videostöd från inringare till larmcentral vill vi därför driva och koordinera en sammanhållen process för storskaligt införande, strukturerad utvärdering och vidareutveckling av video och relaterad IoT-funktionalitet mellan inringare och larmoperatör.
Vill du veta mer?
Välkommen att kontakta:
PICTAs projektledare Josefine Vacker
Projektledare Douglas Spangler, Larmcentralen Region Uppsala
