Masterstudenterna Kasper & Marina föreslår förbättringar av registrering under ambulansuppdrag

Examensarbetet som omfattar 30 högskolepoäng (heltidsstudier i 20 veckor) har genomförts i samverkan med PICTA och Ericsson, och syftat till att undersöka den prehospitala vården med särskilt fokus på ambulanssjukvård i Sverige. Vi ber Marina och Kasper berätta mer. 

— Uppdraget vi fick handlade om att undersöka systemet och den mjukvara som spårar de olika steg som ska registreras under ett ambulansuppdrag, förklarar Kasper. Det här systemet består av tio steg varav sex måste bekräftas manuellt av ambulanssjuksköterskorna genom att de ska trycka på knappar på en i ambulanserna inbyggd färddator som finns i förarkabinen av ambulansen. 

— Dessa steg är beskrivna i FLISAs standard för ambulansuppdrag och innefattar olika händelser som exempelvis “uppdrag startar”, “ankomst patient” och “uppdrag avslutas”, fortsätter Marina. Interaktionen mellan ambulanssjuksköterskorna och systemet genererar sedan tidpunkter mellan de olika stegen.

Fler steg införs

Målet med uppdraget var att föreslå en ny lösning för det nuvarande systemet för att öka noggrannheten av de spårade tiderna och minimera felaktig tidsregistrering. Under projektet har tre av de sex manuella stegen automatiserats medan man lagt till två som inte tidigare spårats. Kopplat till de tillagda och automatiserade stegen har Marina och Kasper även tittat på ambulanssjuksköterskornas kognitiva arbetsbelastning.

— Under arbetets gång lärde vi oss att det finns flera olika uttryck som syftar på samma sak, säger Kasper. Processtider, hålltider och tidsstämplar är alla olika uttryck som syftar på dokumentationen av de olika tiderna under ett uppdrag.

Arbetet inleddes med litteraturstudier där relevanta data från bland annat Socialstyrelsen och riksrevisionen studerades för att förstå den historiska bakgrunden samt också lära sig branschtermer. Kasper och Marina gjorde även ett mailutskick till Sveriges tjugoen regioner där de ställde några frågor angående utvecklingen av processtider, framför allt om man ute i regionerna kände att det fanns rum för utveckling och i så fall om de kände till sådana initiativ. 

— Det var fjorton regioner som svarade, säger Kasper, varav tolv gav positiv respons till vårt arbete. Dessutom fick vi vid sju observationstillfällen åka med på ambulansuppdrag för att se hur systemet hanteras ”in action” och komplettera dessa observationer med intervjuer. Vi fick även möjlighet att åka med två olika ambulanser i VGR under en dag, vilket gav väldigt bra insikt i hur ambulanssjuksköterskor jobbar samt vilken typ av stress de kan utsättas för. 

Mer tid till vård av patienten

I projektets nästa fas gick Chalmers-studenterna vidare till att utveckla det nuvarande systemet. I detta skede fick man bland annat stöttning av tekniskt kunniga vid Ericsson för att ta fram förslag på en lösning som skulle vara möjlig att implementera inom snar framtid. Detta stadium inbegrep bland annat en digital workshop och en brainstorming-session för att generera flera möjliga lösningar. Resultatet blev en digital prototyp där arbetsflödet och de olika processtiderna strömlinjeformats. 

— Lösningen inkluderar automatisk igenkänning av geografiska platser, exempelvis patientens hämtplats och vid sjukhus, säger Marina. Utöver detta introducerar vår lösning en sekundär tablet, alltså en så kallad “platta” eller dator med touchskärm, som ska tas med till patienten för att kunna ge extra möjlighet att berätta för systemet när ambulanssjuksköterskorna har kommit fram till en patient eller överlämnar en patient till sjukhuset. Denna tablet skapar då automatisk också processtider för att registrera “framme vid patient” samt “patient överlämnad till sjukhus”. Utöver att dokumentera processtiderna ger plattan ambulanssjuksköterskorna tillgång till patientens journal, vilket kan leda till en bättre vård.

— Genom att utveckla och automatisera stegen skapas mer exakt data som kan användas i forskning samt exempelvis underlätta beslutsfattande om ambulansresurser inom ett visst geografiskt område, säger Kasper. Om uttryckningar till exempel tar lång tid i en viss kommun eller region kan man visa att just den kommunen eller regionen är överbelastad. Mer korrekt och tillförlitlig data ger nya möjligheter att fatta bättre beslut.

Ingen ny hårdvara

Marina och Kasper valde att föreslå ett koncept som använder redan befintlig hårdvara.

— Genom att använda den teknik som redan finns i ambulanserna idag underlättas uppdateringar som kan ske över molnet, förtydligar Kasper. Vi ville undvika att skapa behov av ny hårdvara, eftersom det skulle kräva större ekonomiska och organisatoriska resurser för att åstadkomma den önskade förändringen.

Avslutningsvis menar Marina och Kasper att det var väldigt betydelsefullt för arbetet att kunna skapa en djupare förståelse för det speciella yrke som ambulanssjuksköterska ändå är. 

— Att förstå hur ambulanssjuksköterskor tänker och handlar tycker vi är centralt för att vi som designingenjörer ska kunna ta fram bra lösningar. Vi vill tacka er på PICTA som gett oss goda förutsättningar att kunna göra det! Vi vill också framföra vårt tack till Cecilia Berlin, vår handledare på Chalmers, samt Johan Nicander på Ericsson som båda bidragit med mycket!

Vi på PICTA tycker det har varit trevligt att under en termin få ha Marina och Kasper hos oss och vi vill också tacka dem för ett mycket väl utfört uppdrag och också önska dem lycka till i framtiden!