Civil-militärt samarbete stärker sjukvården i fält

Projektet DiSH (Digitalt stöd för högre medicinsk kompetens i högintensiv strid) har testat, övat och utvärderat hur befintlig civil, innovativ digital teknik kan implementeras i militära miljöer för att rädda liv längst ut i den militära sjukvårdskedjan.

Utifrån erfarenheter från prehospitala projekt inom PICTA har projektet testat teknisk utrustning från den öppna marknaden och anpassat den till Försvarsmaktens behov och förutsättningar. Projektet har fokuserat på situationer där det är stor risk för skadeutfall och masskadesituation i en svårtillgänglig terräng där det är begränsad tillgång till militära läkare och sjuksköterskor, men tillgång till utbildade militära sjukvårdare. 

– Det finns stor potential i att använda civila innovationer och teknik i en militär kontext. Att samarbeta civil-militärt är en grundläggande del av modern krishantering och försvar, både vid internationella insatser och på nationell nivå. Det bygger på tanken att om det blir krig eller allvarlig kris, måste hela samhället hjälpas åt. För de deltagande projektparterna har det varit utvecklande att anpassa sina innovationer i högt tempo och i den militära miljön, säger Andreas Dehre, projektledare på PICTA innovationsarena där projektet har genomförts.

Samarbetet visar på kraften i att förena näringslivets innovationer med militär förmåga och att det är möjligt att snabbt anpassa sig efter nya behov. Filip Scheynius, förbandschef på Försvarsmedicincentrum, understryker värdet av samverkan mellan Försvarsmakten och näringslivet:

– DiSH är ett av flera projekt som Försvarsmakten och armén just nu gör för att vi ska träna oss på snabbare utveckling och en utveckling där vi sätter samman kompetenser, tekniker och förmågor som finns i näringslivet. Och där vi drar nytta av våra duktiga företag i Sverige och kombinerar det med militär förmåga och sätter samman det i lösningar på kort tid.

Bland annat har försvarslogistik och militär uthållighet för sjukvårdsinsatser testats. Det är framför allt två huvudspår som har utvärderats för att sedan sätta samman momenten i en fullskalig simulerad miljö, där slutövningen genomfördes under den internationella storövningen Cold Response.

• Telemedicin: Läkarstöd på distans där en läkare kan ge rådgivning, via streamat ljud och video, ordination och handledning till militärsjukvårdare på skadeplatsen samt data från medicinteknisk utrustning (MTU).
• Drönarleveranser: Användning av drönare för att snabbt kunna leverera viktiga medicinska produkter som läkemedel och medicinteknisk utrustning.

Utöver Lindholmen Science Park och Försvarsmedicincentrum har även Försvarsmaktens enheter K3/Försvarsmaktens UAS-centrum, K4, MSS och Arméstaben medverkat.