Effektivare prehospital akutvård med eHälsa – fullskaliga simuleringar visar på nyttan

Det nationella projektet PrehospIT-Stroke leds av Prehospital ICT Arena (PICTA) på Lindholmen Science Park i Göteborg – en öppen arena för samverkan runt prehospital ICT/eHälsa med syfte att öka användandet av ICT till nytta för patient och sjukvård. Projektet är finansierat av Vinnova samt  21 medverkande parter från sjukvård, näringsliv och akademi i Sverige.

Simuleringsförsöken är det sista steget i PrehospIT-stroke där man utarbetat en rekommendation för nationell harmonisering av semantisk och teknisk interoperabilitet baserad på etablerade standards och arbetsmetoder (NEMSIS, Snomed CT, HL7, EHI, etc.). Försöken genomfördes på ambulansstationen vid Skaraborgs sjukhus där man i samarbete med Högskolorna i Skövde och Borås utarbetat metoder för fullskaliga simuleringar. Den simulerade situationen utgår från en fiktiv region eller landsting som har möjligheter till såväl trombolys som trombektomibehandling men även expertkonsultation på distans. Patienten utgjordes av en avancerad simuleringsdocka som kan fjärrstyras att agera på önskat sätt. Elva ambulansbesättningar medverkade i försöken. 

Professor of practice, Bengt Arne Sjöqvist, Chalmers, som är projektledare och Programansvarig på Prehospital ICT Arena på Lindholmen Science Park, berättar vilka fördelar simuleringar har jämfört med försök i en verklig vårdmiljö med patienter:

-Frågor runt patientsäkerhet, etik, vårdpåverkan etc. hanteras enkelt och försök kan genomföras på kortare tid och till lägre kostnad. Möjligheter till analys och uppföljning, inklusive filmning, är också bättre och eventuellt efterföljande tester i verklig miljö kan utformas med större precision. 

-Detta är pionjärarbete, där resultaten skall vara tillgängliga för alla aktörer eftersom vi vill skapa bättre förutsättningar för effektivare användning av ICT inom den prehospitala sjukvården. Bättre ICT-lösningar bidrar till snabbare processer och rätt vårdbeslut för den enskilde patienten. Stroke är då ett bra och viktigt exempel där snabb och rätt behandling är lika viktig som vid en akut hjärtinfarkt, säger Bengt Arne Sjöqvist.

Anledningen till att den akuta prehospitala strokekedjan valdes som första tillämpning är att ca 30000 personer per år drabbas i Sverige och det leder till både betydande samhällskostnader och personligt lidande.

Magnus Andersson Hagiwara, Universitetslektor vid Högskolan i Borås och ambulanssjuksköterska, har haft huvudansvar för försöksupplägget. Han har varit på plats under simuleringarna och ser många fördelar med projektet.

-Detta är ett fantastiskt sätt att utveckla och testa ICT-stöd och de simuleringar som vi nu genomfört ger oss ovärderlig information att gå vidare med. Detta handlar mycket om ökad patientsäkerhet, som jag även tidigare har forskat mycket kring.

Jonas Åsberg, Utbildningsledare vid Stödenheten, Ambulanssjukvården Skaraborgs sjukhus, har följt ambulansteamen och säger:

-I simuleringsmiljön kan ambulansteamen prova och använda tekniken i olika situationer. Projektet ger oss helt enkelt möjligheter att utveckla det vi tror på och vi kan ta metodiken till nya nivåer.

I ett längre perspektiv skall PrehospIT bidra till bättre ICT-stöd i alla prehospitala vårdprocesser såväl som i uppföljning, verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring på både lokal och nationell nivå. 

Se FILM från simuleringen

Bakgrundsfakta

Hälso- och sjukvården är inne i en digitaliseringsprocess som påverkar alla dess delar och verksamheter. En viktig komponent i detta är att alla inblandade ICT (informations- och  kommunikationsteknik) -system  kan kommunicera och förstå varandra – att det finns en semantisk och teknisk interoperabilitet. Att lösa detta kan synas enkelt, men avsevärda resurser har satsats regionalt, nationellt och internationellt på denna utmaning som ännu inte fått sin lösning och praktiska tillämpning mer än i begränsad omfattning. Projektet PrehospIT- stroke adresserar denna problematik inom det prehospitala området med stroke som första tillämpningsfall, och med ambitionen att lämna en rekommendation och därmed peka ut en färdriktning.

Varje år drabbas cirka 30 000 personer i Sverige av stroke, och det är den dyraste kroppsliga sjukdomen i Sverige eftersom den leder till fler vårddagar på sjukhus och sjukhem än någon annan kroppslig sjukdom. Årskostnaden har beräknats till i storleksordningen 16 miljarder kronor. Sjukdomen drabbar i huvudsak äldre personer, över 70 år, men även betydligt yngre. Studier har visat att cirka 20 procent avlider, 30 procent blir funktionellt beroende, vilket innebär att de behöver hjälp av någon annan person för basala saker som att gå på toaletten och liknande. I storleksordningen 50 procent bedöms som ”funktionellt oberoende” men dessa kan ha olika grader av neurologiska funktionsstörningar. Vid en akut stroke är tiden till adekvat behandling oerhört viktig och avgörande för utfallet. Beroende på typ och geografisk plats kan olika behandlingar vara aktuella i det akuta skedet exempelvis trombolys eller trombektomi, där det senare idag enbart utförs på universitetssjukhus.
(Faktakälla: Stroke en kamp mot klockan, Karolinska Institutet)

Under de fullskaliga simuleringarna utgjordes ICT-stödet av fem dellösningar från Ortivus, SAAB, InterSystems, Cerner och Lindholmen Science Park som använde den utarbetade rekommendationen för att uppnå interoperabilitet. Två olika patientfall hanterades av 11 ambulansbesättningar med och utan ICT stöd - från utalarmering via hämtplats och transport till avrapportering. Under försöken registrerades hela processen på video och all information och kommunikation lagrades för kommande analyser.