Hoppa till huvudinnehåll

Avancerad teknik för framtidens prehospitala vård

onsdag, november 8, 2017

Den ständiga tekniska utvecklingen, och därmed förbättrade möjligheter till effektivare vård inom olika delar av den prehospitala vårdkedjan, gick som en röd tråd genom det senaste Metis Forum – det 9:e sedan PICTAs start. Flera nordiska projekt tillsammans med ett antal inhemska delade med sig av erfarenheter och ny kunskap.

Tekniska lösningar med koppling till utalarmering, bedömning samt prioritering skapade stort intresse. Från Advanced Medical Support (AMS) i Oslo, som har 100 läkare och sköterskor i sitt nätverk, kom Tove Kari Gröneng och Gerd Magna Wold för att berätta om medicinsk support och bedömning på distans.

-Gällande distanssupport har vi t ex telefon- och videokontakt med oljeriggar, för att kunna göra bedömningar. Det är viktigt att sätta patienten i centrum och framför oss ligger enorma möjligheter att följa patienten var hen än befinner sig, tack vare mobila lösningar och uppkoppling, sa Gerd.

AMS har utvecklat ett ”Medical Control center”, för att samordna resurser vid alarmering och ser flera möjligheter till att nyttja tekniken.

-Vi hoppas utnyttja tekniken och även hjälpa kommunerna i Norge. Vi är vana att hantera komplicerade fall, men vi kan använda systemet för enklare problemställningar också. Poängen är att man använder rätt resurs, rätt kompetens på bästa sätt, sa Tove Kari.

-Det är spännande att vara med här på Metis Forum för att se på prehospitala tjänster för framtiden, avslutade Tove Kari.

Andreas Cleve, en av grundarna till Danska Corti, berättade hur artificiell intelligens (AI) kan användas vid larmsamtal till 112 för att identifiera kritiska symptom för t ex hjärtstopp.

-AI kan användas för att känna igen mönster, ljud, etc, baserat på fallstudier, för att på så sätt kunna hjälpa personalen på larmcentralen att snabbare fatta korrekta beslut, förklarade Andreas.

Enligt deras tester har systemet en precision på över 90%.
-Chansen att överleva minskar drastiskt när tiden går, så om vi snabbare kan upptäcka ett hjärtstopp, skulle överlevnadschansen vara mycket högre. Utmaningen vi står inför nu är hur vi kan få tillgång till informationsflöde och data på bästa sätt, med hänsyn till lagstiftning. 

Lars Engerström från SOS Alarmering kompletterade med en översikt över Svenskt Index som används på många alarmeringscentraler och Martin Gellerstedt från Högskolan Väst beskrev ett datorstöd för handläggning av bröstsmärta. 

Jakob Fonager Sørensen från DXC Technology i Danmark gav även en uppdatering av status för det nationella ambulansjournalsystemet. Här presenterades intressanta erfarenheter och han tryckte på kraven runt tillgänglighet och fungerande support- och underhållskedjor när en installation når denna skala.

Flera projekt, där videostöd i ambulans vid akuta strokefall testas och utvärderas, presenterades också. Lars Rosengren, Sahlgrenska Sjukhuset, gav en gedigen bakgrund till problembilden. Han driver också projektet ViPHS (Videostöd i den prehospitala strokekedjan) i samverkan med Bengt Arne Sjöqvist från Chalmers och PICTA, Lindholmen Science Park. Projektet undersöker möjligheten till ett regionalt införande av videostöd och Lars Rosengren berättade om bakgrunden.

-Stroke leder ofta döden eller till funktionsnedsättning som innebär stora samhällskostnader, varför snabb bedömning behövs. Videostöd i ambulans skulle ge möjlighet till detta, det blir ett instrument för att snabbare kunna styra patienten till rätt vård. 

Idag sker bedömningen genom att ambulanspersonalen har en mini-checklista och kontrollerar bl a synfält, känsel och språk. Antal poäng enligt listan avgör om patienten tas till Sahlgrenska för trombektomi eller till närmaste akutsjukhus för trombolys. Med hjälp av videostöd kan en neurologspecialist istället via uppkoppling bedöma läget.

Magnus Hagiwara och Hanna Maurin Söderholm, från Högskolan i Borås, delade med sig av erfarenheter från den simulering som nyligen genomfördes.

-En neurologisk bedömning görs i ambulansen där sjuksköterskan står i kontakt med en neurolog. Via videostödet ser läkaren hur patienten responderar på olika tester. Nu står vi inför nästa steg då vi hoppas kunna rulla ut detta på prov inom VGR, berättade Hanna. 

-En annan fördel är att videostödet även ger neurologen möjligheter att instruera hur testerna ska göras under ambulansfärden, sa Magnus.

Tester med videostöd har även gjorts i Region Skånes regi, för att visa att det är genomförbart i större skala.

-Eftersom stroke är så ofta förekommande och den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, så vill vi kunna ge bästa möjliga vård, var än patienten befinner sig i vårt upptagningsområde, sa Magnus Esbjörnsson, Neurolog, Region Skåne.

Sören Aagaard Christiansen från Region Nordjylland delade också med sig av erfarenheter på området.

-Det är just nu en kampanj i Danmark om stroke och dess symptom, så vi ser det som en möjlighet att aktualisera videostödanvändning i samband med detta. I nästa tekniska steg vill vi se på mobila lösningar som kan användas i patientens eget hem, samt möjlighet till videostöd från mobil när man ringer 112, sa Sören.

Programmet rundades av med att Stefan Blomsterberg från Medfield Diagnostics gav en lägesbild av arbetet med mikrovågsteknik för detektion av bl a blödningar i hjärnan, samt Erik Nilebäck som diskuterade möjligheten till fler behovsdrivna innovationer inom det prehospitala området.

Bengt Arne Sjöqvist, Programansvarig Prehospital ICTA Arena, summerade dagen och avslutade med att blicka framåt.

-Inom PICTA kommer vi att fortsätta sätta fokus på den prehospitala sjukvården. Primärt arbetar vi vidare med ambulans-baserad sjukvård och därnäst kommer vi närma oss sjöfartsmedicin och försvarsmedicin, som har många kopplingar och knyter an på ett naturligt sätt. Likaså kommer vi att försöka ge medicinsk bedömning och prioritering vid utalarmering samt beslutsstöd i olika former ett större utrymme.

Samtliga presentationer från dagen: